Fyra prästgårdsbarn och en hund springer över en blåsig hed. Det är en underlig plats, där fantasin härskar och allt du diktar kan bli verklighet. En ljunghed där en blyg flicka kan bli både hertig och sjöfarare.
I en annan tid följer soldaten Shaw den smala vägen mellan liv och död, vilse i ett krig ingen förstår. 'Det stora kriget' kallas det av dem som var med, som om alla andra krig gömts av detta väldiga — en kamp som gör likbål av en hel värld.
Fantasi, finurlighet och glömda språks grå nycklar är vad som öppnar portar mellan världar — till landskap av «Svindlande höjder» eller «Dödens underjordiska hamnar».
Eva-Marie Liffners femte roman «Blåst!» handlar om barnen Brontë, den handlar om en soldat vilse i det första världskriget, men främst är det en historia om fantasins kraft och förmåga att övervinna såväl glömskan som döden. På ett överraskande sätt väver hon samman syskonen Brontës fantastiska världar med J.R.R. Tolkiens, hundra år senare. «Blåst!» är en hyllning till litteraturens förmåga att sudda ut gränser mellan dröm och vaka, mellan nu och då.
