«Hon kikar in i salongerna, sängkamrarna och prästgårdarnas expeditionsrum där cigarröken står tjock över skrivbord och bokhyllor. För tvåsamhetens lycka ger hon inte många ören. Inte för kvinnors inbördes lojalitet heller. Och inte för den falska gudligheten.» — Elsie Johansson om Elin Wägners texter.
Dessa skisser och noveller, som «Från det jordiska museet» består av, är representativa för samhällsgärningarna som Elin Wägner gjorde för kvinnans rätt till åsikter och existens. Samtliga texter utgår från Wägners observationer av sin omvärld, och genomsyras av den styrka, vilja och visionerna som hon avsåg för kvinnan i framväxten av det moderna samhället.
Elin Wägner [1882–1949], född i Lund, var en svensk författarinna, feminist och en av Sveriges första kvinnliga journalister. Uppvuxen i en borgerlig miljö med tillhörande bildning, inte minst i form av en journalistisk utbildning, gör Wägner sin litterära debut med «Från det jordiska museet» 1907. Hon var en betydande röst i debatten kring kvinnlig rösträtt och intervjuade bland annat den inflytelserika Ellen Key. 1944 blir Wägner invald som ledamot i Svenska Akademien som den andra kvinnan någonsin efter Selma Lagerlöf.
